Fest så byxorna ryker

På väg till t-banan på morgonen går jag förbi den här synen. Några har visst haft fest så byxorna rök.

I Hökarängen hör man ständigt de hesa, försupna rösterna från ett stort antal tufsiga invånare som sitter på torg och bänkar lite var stans i området.

Mitt bland alla alternativa, konstärliga och medvetna människor som bor här finns även dessa gamla a-lagare.
De är i 50-årsåldern, de flesta och verkar ha ganska trevligt i sina gäng. Jag har aldrig känt mig otrygg på grund av dem. Efter snart ett år i Hökarängen, har jag vant mig.
De känns nästan som ett kännetecken för stadsdelen, som 50-talshusen. De snackar genuin stockholmska med tryck i näsan och verkar komma ur en svunnen tid, ett annat Stockholm då man hette Steffe och Jonne, drack öl och lyssnade på rock´n roll.
En tid då allt var möjligt och ingenting riktigt farligt.

Varför så många samlas just här, skulle jag gärna vilja veta.